På vägen körde vi inom jobbet, för att jag skulle kunna lämna mitt läkarintyg, samt byta några ord med min chef. (Hon behöver ju veta att jag kanske blir borta lite längre.)
När jag skulle berätta att jag fått infektion i mitt sår bröt jag ihop. Tårarna bara rann och mitt i detta kommer butikschefen gående i korridoren. Ja ja, han känner ju mig och vet att jag är ganska emotionell, så det fick väl gå.
När jag skulle berätta att jag fått infektion i mitt sår bröt jag ihop. Tårarna bara rann och mitt i detta kommer butikschefen gående i korridoren. Ja ja, han känner ju mig och vet att jag är ganska emotionell, så det fick väl gå.
Men som vanligt så bara log han och tyckte som dom andra att jag skulle ta det lugnt och koncentrera mig på att bli frisk.
Väl i Falkenberg så tittade distriktssköterskan på mitt så och la om det ... MEN ...
... hon tyckte dom skulle kolla på det i Varberg, eftersom det är där jag är opererad, då såret är ganska djupt.
Hon ringde till kirurgmottagningen och fick pratat med kollegan till den jag pratade med i morse.
Kl 13.00 ska jag infinna mig på kirurgmottagningen i Varberg i morgon.
Hon ringde till kirurgmottagningen och fick pratat med kollegan till den jag pratade med i morse.
Kl 13.00 ska jag infinna mig på kirurgmottagningen i Varberg i morgon.
Hon tyckte oxå det var konstigt jag inte fått någon antibiotika då mitt CRP-värde låg på 110 när dom tog det på akuten här i Halmstad igår.
Får väl se vad som händer i morgon. :)
Ja ja ... den som lever får se ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar